24 maj 2012

Dethär med närmat

Jag har under de senaste dagarna funderat mycket på matens geografiska ursprung. Det började egentligen med chia-fröna som vi strör på morgongröten och joghurten ibland. De må så vara superfood, men finns det inget närmare med samma näringsmässiga innehåll, som man inte behöver transportera över halva jordklotet?

Igår lagade vi ratatouille med ris till middag. Ris från Indien, tomatkross och zucchini från Italien, paprika från Holland, finsk lök och kikärter som garanterat inte är inhemska. För lunchgästerna imorgon har jag just kokat ihop en batatsoppa (batater från USA, chili (spansk), vitlök (italien) och kokosmjölk (thailand)). Det är ju inte klokt hur man shippar varor kors och tvärs runt jordklotet istället för att vi skulle nöja oss med det som finns lokalt. Det fick mig att tänka på makens farmors gamla kokbok på landet. Med enkla recept och tiotal olika användningsmöjligheter för samma råvaror. Dethär med varor från jordens alla hörn är något som ökat explosionsartat och jag inser att jag helt tydligt borde fästa mer uppmärksamhet vid vad vi köper (fast det är mycket ekologiskt).

Kanske det skulle vara dags för en utmaning och använda endast inhemska produkter i en veckas tid. Men jag tror jag fuskar och väntar några veckor tills de inhemska grönsakerna börjar mogna, för nog är det ju mycket lättare dethär med närproducerat på sommaren!


Halloumi-pyttipanna med hemmalagad ketchup stod på menyn idag. Potatis, ägg och lök alla inhemska och ekologiska (halloumi och zucchini från utlandet). Ungarna undrade var korven var.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar