Ungtupp från Viskilä

Broiler har inte förekommit på menyn i vårt hushåll sedan jag för ett par år sen fick reda på hur broileruppfödning går till. Istället har jag nu och då köpt ungtupp från Viskilä (som inte är ekologisk men nog etiskt uppfödd) och konstaterat att tuppen dessutom har mera smak än broiler. Ungtuppen köpte jag tidigare på A&A, men nu har jag bongat den i frysdisken i Inari shop i Grani och i Toivo i Sello. Idag åkte ett paket tupplår in i ugnen med en gnutta salt, lite peppar, olivolja och citronskivor. Till det stekte vi lite paprika, lök, vitlök och gurkmeja med gårdagens överblivna ris och så svängde vi ihop en joghurtsås.

Min mjölkrevolution

För ett par veckor sedan läste jag Fredriks Coltings bok "Mjölkrevolutionen" som nyligen kommit ut också på finska. Boken går ut på att mjölk är en näringskälla som människan bör utnyttja, men att dagens industriellt processade mjölk inte just är nyttig för oss. Colting förespråkar obehandlad råmjölk och ifrågasätter starkt den lagstadgade pastöriseringen av mjölk. Jag tyckte boken var intressant läsning och den fick mig att förstå vilken fantastisk produkt råmjölk är. Så här tänker jag om mjölken:

Under det senaste året har jag börjat ifrågasätta mjölkens ställning i vår kost fast jag tidigare var övertygad om dess förträfflighet. Jag hade ju lärt mig att den innehåller ju nyttiga näringsämnen och är vår viktigaste kalciumkälla. Utan mjölkprodukter knäcker vi alla  kroppens ben senast i tidig ålderdom på grund av osteoporos, tänkte jag. Och att det därför är ytterst viktigt för vuxna och barn att få i sig mjölkprodukter dagligen.

Men sakta såddes ett tvekans frö. Så länge jag minns har jag funderat på hur det kommer sig att man i bl.a. Frankrike äter en massa delikata ostar som är gjord på opastöriserad mjölk medan de finska ostarna måste tillverkas i sterila förhållanden av pastöriserad mjölk. I något skede började vi köpa ekomjölk och jag lärde mig vad homogenisering innebär och kände mig lite lurad av att jag druckit mjölk med spjälkt fett hela mitt liv bara för estetiska skäl. Sedan blev det klart för mig att vi nog får i oss kalcium ur andra källor än mjölk och jag började fundera på asiaterna som inte alls använder mjölkprodukter i kosten. Och asiaterna har inte alls samma problem med osteoporos som vi här i norden.  På något sätt stämde inte mjölkindustrins propaganda överens med verkligheten kändes det som.

Sen kom Anton&Anton till Tölö och jag började köpa råmjölk då och då. Det kändes logiskt att den mjölk som kommer direkt från kospenen är hälsosammare än processad mjölk. Lite som modersmjölk versus ersättning, liksom. Nuförtiden är jag övertygad om att det är hälsosamt att skära ner på användningen av industriella mjölkprodukter. Det har visat sig vara svårt då mjölken är en av stöttepelarna i vår kost och många goda maträtter baserar sig på just mjölk. Vi äter ost och använder grädde, crème fraiche och andra feta mölkprodukter i matlagningen, men komjölk dricker vi inte just alls hemma, varken barn eller vuxna. Och så försöker jag planera maten så att det blir mjölkfria dagar. För förutom att mjölken inte har så stora hälsofördelar så är det dessutom mer ekologiskt att minska på användningen av mjölkprodukter.

Helt mjölkfritt tror jag inte att vi någonsin kommer att leva. Jag (och barnen) älskar bl.a. vispgrädde och jag tycker det är ett ypperligt substitut för vaniljglass (t.ex. med bärpaj eller grillad banan). Och då vi äter mycket vegetariskt är det välkommet med feta, chevre och halloumi i maten (dock köper jag get/fårmjölks varianter så det blir mindre komjölk genom ost). Men att skölja ner maten med kopiösa mängder pastöriserad mjölk kommer vi nog aldrig att återvända till.

Röd potatiscurry

Efter Thailandsvistelsen i vintras har vi konstaterat att det är svårt att få tag på rikigt god thaimat i Finland. Därför började vi kocka curryn själv och insåg att det blir minst lika bra som på restaurang här. Fast jag är en motståndare av att laga separat "barnmat" åt kidsen så är det nog nödvändigt då det blir eldig curry här hemma. Då brukar vi bara späda ut vuxenversionen med mycket kokosmjölk i en skild kastrull. Barn-curryn är jättegod ropade tvååringen glatt idag!

8 små potatisar
2 paprikor
1 zucchini (råkade finnas i kylen)
1 påse frysärter (ska egentligen vara "pea aubergine"men det får man bara i Hagnäs)
lök
vitlök
chili
röd currypasta
1 1/2 burk kokosmjölk (halva sparades till barnversionen)
1 lime (saften)
fisksås
kaffirblad
lite kokosolja att steka i

Snedsteg

Jag har inte helt lyckats med min glutenfria majmånad. I veckan slank det ner lite rågbröd och i fredags brakade det loss på riktigt. Jag bakade semlor med spelt till lunchgästerna och åt en semla själv också. På kvällens tupare fick jag i mig lite couscous och en bit chokladkaka. Därtill åt jag vitt ris på eftermiddagen (inser nu att jag alltid börjar må dåligt efteråt, månne det är mängden stärkelse?). Saldot för dessa snedsteg är ett par finnar. Så som jag noterat tidigare mår min hy mycket bättre av att lämna bort vetet.

Dethär med närmat

Jag har under de senaste dagarna funderat mycket på matens geografiska ursprung. Det började egentligen med chia-fröna som vi strör på morgongröten och joghurten ibland. De må så vara superfood, men finns det inget närmare med samma näringsmässiga innehåll, som man inte behöver transportera över halva jordklotet?

Igår lagade vi ratatouille med ris till middag. Ris från Indien, tomatkross och zucchini från Italien, paprika från Holland, finsk lök och kikärter som garanterat inte är inhemska. För lunchgästerna imorgon har jag just kokat ihop en batatsoppa (batater från USA, chili (spansk), vitlök (italien) och kokosmjölk (thailand)). Det är ju inte klokt hur man shippar varor kors och tvärs runt jordklotet istället för att vi skulle nöja oss med det som finns lokalt. Det fick mig att tänka på makens farmors gamla kokbok på landet. Med enkla recept och tiotal olika användningsmöjligheter för samma råvaror. Dethär med varor från jordens alla hörn är något som ökat explosionsartat och jag inser att jag helt tydligt borde fästa mer uppmärksamhet vid vad vi köper (fast det är mycket ekologiskt).

Kanske det skulle vara dags för en utmaning och använda endast inhemska produkter i en veckas tid. Men jag tror jag fuskar och väntar några veckor tills de inhemska grönsakerna börjar mogna, för nog är det ju mycket lättare dethär med närproducerat på sommaren!

Halloumi-pyttipanna med hemmalagad ketchup stod på menyn idag. Potatis, ägg och lök alla inhemska och ekologiska (halloumi och zucchini från utlandet). Ungarna undrade var korven var.

Lyckan finns i Sello

Jag undviker köpcenter som pesten. De är fulla av tråkiga butikskedjor, cafékedjor som bjuder på illasmakande semlor och så tvingas man vara inomhus i konstgjord belysning till på köpet. Därför besöker jag ställen som Sello endast under tvingande omständigheter, som idag då jag måste få tag på filter till dammsugaren. Men hem kom jag som en lycklig kvinna då jag kollat in en undangömd eko-affär som till min stora förvåning sålde RÅMJÖLK! Jag som trott att de närmaste försäljningsställena finns i centrum. Härligt att få bjuda barnen på levande mjölk direkt från kossan. Som försäljaren sa: "Tämä on lehmänmaitoa, ei tehdasmaitoa."

Nu får jag äta upp mina ord och sluta bojkotta Sello då det finns råmjölk tillgängligt på tio minuters körväg.

Fast food idag

Min absoluta snabbmatsfavorit är omelett. Går att svänga ihop på en kvart, gott och näringsrikt.

Yoda

Barnen döpte dagens smoothie till Yoda. Jag serverade den innan dagisets talko för att balansera grillkorven vi skulle äta där. Den görs på följande vis:

2- 3 dl fryst mango
några bitar fryst spenat
2 msk hampaprotein
3-4 dl vatten

Mixa allt.

Helgläsning

Jag tillbringade fyra dagar på landet tillsammans med familjen och dehär:

Återkommer senare angående innehållet, just nu är jag för trött.

Tjat om socker

När jag säger att socker inte är bra för oss människor på något sätt så tror jag att de flesta håller med. Vi vet ju alla att socker inte innehåller några vitaminer eller mineraler, utan är bara tomma kalorier. Ändå är sockret i vardagen runtomkring kanske det som ger mig mest angst som mamma med tanke på barnens näring. Helst skulle jag sockret som något man äter nu och då till fest. Lite choklad eller en bit bulla på lördag är helt okej tycker jag, om intaget verkligen skulle hålla sig vid det.

Söt mat och dryck är vuxnas sätt att skämma bort barn. Och det glädjer de vuxna när barnen blir ivriga och glada då det vankas något gott (jag tycker också att det är skoj när barnen hoppar och ropar "snälla mamma" då jag plockar fram lite russin och choklad). Men barn blir ju lyckliga av mycket annat också. Att ge dem något sött gång på gång är egentligen att göra dem en stor björntjänst.

Jag tror att många resonerar att det är ju inte så farligt med lite socker, det är ju ändå frågan om barn som rör på sig mycket, de blir ju inte feta. Och så lägger man lite socker på morgongröten, dricker sockrad saft, äter sockrad jogurt med sockrad mysli, brer honung på frukostbrödet, tar bärkräm eller pannkaka med sylt till mellanmål osv. Om man ännu lägger till alla gånger man "firar" något; hobbyers vårfester, mormors namnsdag, kaffe hos grannen mm. så blir mängden socker ganska stor i det långa loppet. Och faktum är att sockerkonsumtionen ökat kraftigt de senaste trettio åren och det verkar inte finnas något stopp. Barnen bombaderas med socker från höger och vänster och jag känner mig helt maktlös.

Och sist men inte minst - orsaken till att jag är så oroad över barns sockerkonsumtion är alla de negativa effekter som sockret för med sig, bl.a:

- när man äter socker sätter det immunförsvaret ur spel för flera timmar (och jag vill gärna att mina barn ska vara friska)

- sockret höjer blodsockret som sedan sjunker drastiskt och speciellt barn är känsliga för detta (mina barn har MYCKET färre raseriutbrott då de inte äter sött)

- då man äter socker använder man upp nödvändiga mineraler i kroppen, vilket leder till en obalans som i längden kan resultera i en mängd sjukdomar typiska för västerlänningar (jag vill göra mitt bästa för att barnen inte blir kroniskt sjuka senare i livet)

- man blir lätt överviktig av socker (som sagt så finns det inga näringsämnen vi behöver i socker)

Nu när jag fått detta ur mig är det dags att ta itu med boken som idag kom på posten, Suicide by Sugar av Nancy Appleton där författaren listar 140 orsaker till att socker är hälsovådligt.

Morsdag

Kokosolja

Mitt motto är nuförtiden att det som appliceras utvärtes även bör gå att inmundiga. Ett bra exempel på ett super livsmedel som smörjer både insidan och utsidan är kallpressad kokosolja. Vi lägger den i morgongröten istället för smör, steker i oljan (den tål upphettning bättre än andra växtoljor), använder i bakning, smörjer torr hud, använder som solkräm osv. Kokosoljan är anti-inflammatorisk och ypperlig att använda för att förbättra tarmhälsan.

Popcorn poppade i kokosolja med litet himalayasalt är barnens favoritsnacks när de får se på film.

Familjen Självförsörjande

Gårdagens meny:

* Lunch - nässelsoppa på självplockade nässlor

*Middag: Pannstekt strömming som maken fiskat på Drumsö

Immunförsvar och tarmen

Det talas helt för litet om tarmhälsa tycker jag. En god tarmflora är ju a och o för immunförsvaret, medan en dålig tarmflora kopplats med en rad sjukdomar som allergier, MS, diabetes typ 1, autism osv. Idag publicerade HS en nyhet om att finländska barn ammas alldeles för kort tid, vilket också det är kopplat till bakterifloran i barnets tarm. Modersmjölk bygger nämligen upp den gynsamma tarmfloran.

Det intressanta som jag lärde mig i höstas på en föreläsning av Flofood är att modern överför sin bakteristam till barnet genom förlossningskanalen i själva förlossningen, så detdär med god tarmhälsa är extra viktigt för väntande mödrar.

Har man haft turen att få en bra start i livet genom mammas bakterier så finns det alla chanser för att förstöra hälsan i dagens värld. Fiende nummer ett för våra goda bakterier är antibiotikan som utplånar allt. Sedan äter vi alldeles för mycket raffinerade kolhydrater som i sin tur leder till tillväxt av "dåliga" bakterier i tarmen. Vi städar med starka antibakteriella kemikalier. Ganska snart börjar tarmen må dåligt och i värsta fall släpper den igenom oönskad partiklar till blodomloppet och vi blir sjuka på ett eller annat sätt.

Som tur är kan man återuppbygga sin tarmhälsa genom att ta probiotika, genom att äta syrad mat som surkål, joghurt eller kimchi och genom att minska på vitt mjöl och socker. Så nu jobbar jag hårt med att bygga upp en optimal tarmhälsa innan tredje förlossningen i augusti (loppet är ju liksom kört med de två äldre barnen, men dem tvingar jag i lite surkål dagligen istället).

Dagens fångst

Maken kom i söndags hem från sin årliga fiskeresa släpandes på några kilo tomater, smör, ägg och bacon. Någon fisk hade han inte, men med erfarenhet från tidigare år så hade jag inte väntat mig det heller. Så jag föreslog idag att vi tillreder egen ketchup. Medan jag var på loppisrunda på Akseli hade killarna här hemma åstadkommit följande:

Om allergier

Dagens Helsingin Sanomat skriver om intressant ny forskning som påvisar att allergier ökar då naturens mångfald minskar. Teorin baserar sig på att människan inte utsätts för tillräckligt med nyttiga mikrober i en miljö med minskad naturlig flora. Jag har själv varit pollenallergiker sedan snart 30 år tillbaka och har på senare tid funderat mycket på vad som orsakar ökningen av allergier. Bland vänner med småbarn är det ju var och varannan familj som tampas med barn som är överkänsliga för det ena och det andra. HS skriver att omkring 1 % av beväringarna var allergiska år 1970 medan 9 % av dem är det idag! Samtidigt har biodiversiteten minskat drastiskt.

Det är ju ganska klart att något är uppåt skogen i våra kroppar som reagerar "fel" på helt naturliga ämnen. Vi är ur balans helt enkelt och det gör att mängden autoimmuna sjukdomar som allergier ökar. Själv skulle jag vara intresserad av forskning om vilken roll vår kost och mängden läkemedel vi sätter i oss idag spelar.   För mig som lekman är det åtminstone helt solklart att det inte kan vara bra att äta antibiotika titt som tätt för åkommor som botas av sig självt genom att låta kroppen vila. Istället tar vi några piller och rubbar hela kroppens bakterieflora och det om något måste ju ha konsekvenser tycker man! Och för de flesta börjar antibiotikakurerna redan i tidig barndom, tyvärr.

Artikeln i HS tar även upp sambandet mellan industrialisering och allergier. Ju mer ett land eflerliknar de industrialiserade västerländerna desto mer ökar allergierna. Säkerligen har detta att göra med att mer folk flyttar till städer och inte får i sig samma goda bakterieflora som på landsbyggden. Men igen tycks ingen våga ifrågasätta det vi sätter i oss, d.v.s. den västerländska kosten. Vitt mjöl, socker och industriellt processad mjölk som kostbas bidrar även det till en sämre bakterieflora i tarmen, vilket kopplats till många autoimmuna sjukdomar. Och det vi sätter i oss är ju något som vi lätt kan reglera, till skillnad på biodiversiteten i vår näromgivning. Åtminstone för mig är det en motiverand faktor att minska på vitt mjöl, socker och mjölk, och att försöka låta bli antibiotikan ifall det inte handlar om liv och död.

Första vårskörden

Imorgon blir det nässelsoppa och kanske omelett också om det räcker till.

Smoothie - räddaren i vardagen!

Efter att ha läst boken Råsmart förra våren började vi göra smoothies nästan dagligen. Det är ett ypperligt sätt att få barnen att äta grönsaker, bär och frukt. Kidsen älskar smoothien och jag kan gömma i hampaprotein, mandlar, linfröolja, sura bär och allt annat nyttigt som jag aldrig annars skulle få dem att äta!

Tyvärr har det inte blivit så många smoothies på senaste tid då vår nästan 10 år gamla maskin har varit sönder sedan januari. Trots upprepade försök att få den reservdel som skulle behövas gav jag upp denna vecka och köpte en ny Kenwood. Barnens glädje var stor då maskinen packades upp hemma och de fick sin kvälls-smoothie. Vi körde ett "man tager vad man haver" recept och som vanligt var det en succé:

1 ekologiskt äpple med skal
1/ 2 banan
ca 5 dl rismjölk
1 msk hampaprotein
1 msk linfröolja
1 dl frysta svarta vinbär

Loppisfrälst

Patiperra skriver klokt om den press som konsumtionssamhället ställer på föräldrar. Helst ska vi ständigt konsumera - det är ju för det gemensamma bästa får vi höra. När man ifrågasätter dethär synsättet blir man kärringen mot strömmen, man gör livet litet besvärligare för sig själv och för andra.

Egentligen har jag i åratal försökt motarbeta att hemmet fylls av en massa nya prylar. Till en början var det helt enkelt för att få sinnesro. Jag trivs nämligen bättre med mindre saker omkring mig. Så småningom började jag ur en ekologisk synvinkel ifrågasätta att allting skulle köpas som nytt. Loppisar är ju fyllda med prima, begagnade varor. Dessutom ser jag bara fördelar med att handla second hand. Det är billigare, ekologiskt och dessutom slipper man alla kemikalier som nya kläder och prylar kan ha. Kvalitetsmöbler blir inte sämre med tiden, tvärtom. Och med begagnade designklassiker kan jag tillfredsställa mitt ha-begär med relativt rent samvete.

Med barnens leksaker är det knepigare, men det känns som om vi har lyckats hålla leksaksberget på en tillfredsställande nivå. Släktingar och vänner är ganska kloka och köper mycket böcker och hållbara, vettiga leksaker. Riktigt varm i hjärtat blev jag då jag hörde att barnens farbror köpt en dockvagn på lopptorg som kommande present. Men jag bävar för dotterns första dagiskalas om en månad och funderar nu på hur jag ska formulera inbjudan så att vi inte behöver skaffa nya skåp pga presentberget!

Glutenfri majmånad

Trots vår vetefria vardag känner jag på mig att jag får i mig alldeles för mycket spannmål. Först havregrynsgröt till frukost och sedan rågbröd som mellanmål, kvällsmål osv. Dessutom blir det nog lite vete nu och då också när man är bortbjuden. Idén om en glutenfri månad har funnits där och nu hakade dessutom maken på, så vi försöker låta bli vete, råg och korn i maj (frukostgröten tänker vi fortsätta med). Jag väntar med intresse på hur kroppen reagerar för glutenfri har jag knappast varit sen jag åt mina första munsbitar.