Vår lillis fyller ett halvt år nu i veckan och det börjar vara dags att introducera riktigt mat åt henne. När tvåan var liten baby läste jag om Baby-led weaning (BLW) och tyckte det lät som en toppen idé. Speciellt efter att ettan varit ganska krånglig med maten såg jag inte fram emot att sitta och truga pyréer i ungen. BLW går ut på att man lägger fram passliga munsbitar framför barnet och låter babyn äta själv. Man slipper också laga/köpa skild babymat för idén är att babyn äter samma mat som övriga familjen från första början (man lämnar bara bort saltet).
BLW var en succé med tvåan. Han lärde sig snabbt att tugga och svälja maten. Dessutom kunde han dricka ur glas innan han fyllde ett år, vilket var väldigt praktiskt då man åt utanför hemmet. Och jag hade ingen stress med att han inte åt tillräcklig då jag lärde mig att barnet nog får all nödvändig näring från bröstmjölken upp till ett års ålder ungefär. I BLW är också idén i början att man först ammar barnet och sedan ger mat, för en liten baby blir bara frustrerad om hen skall äta riktig mat som hungrig, då babyn ju till en början inte förstår att maten mättar. I början är det alltså mera frågan om en lek för barnet under vilken barnet tittar, luktar, känner och smakar på maten. Så småningom lär babyn sig också tugga och svälja.
Finns det några nackdelar med BLW då? Jo, det blir nog en hel del klott, men det går ju över. Dessutom envisades tvåan ganska länge med att äta med fingrarna, men det är ju inte heller hela världen.
Idag har jag alltså kokat lite blomkål och rostat batat-sticks i ugnen så att lillisen skall ha något att leka med medan vi andra äter. Hon är så mycket nöjdare i matbordet då man ger också henne lite mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar