Båtmässan och lördagsmaten

Skäribor om sommaren som vi är, tillbringade vi lördag förmiddag på båtmässan i Böle. Jag stressade redan i förväg i smyg över att vi antagligen inte skulle hinna hem till lunch, barnen skulle bli hungriga och vi måste äta någon äcklig snabbmat på mässcentrum eller gå på ett kafé med sorgligt utbud. Hungern hann ikapp oss halv tolvtiden och vi valde det bättre av två dåliga alternativ och satte oss på ett kafé drivet av Fazer och åt Reissumies-räkmackor.

Jag är så less på utbudet på de flesta kafén i detta land. Det är samma berlinermunkar och bullar som kommit dit som frysvara och värmts upp som ligger i vitrinerna på alla ställen. Samma äckliga ciabattan med margarin och någon billig plastig ost. Samma kaffe som stått alltför länge i pannan. Att försöka undvika vete är helt omöjligt. Har de något i rågväg är det Reissumies eller något annat som är blandat med vete. Jag efterlyser kaféer med hembakat och med alternativ som torkad frukt, nötter och mörk choklad! 

I övrigt var båtmässan en succé och barnen trivdes. Jag blev på givmilt humör och ungarna fick dela på en meterlakrits. Att köpa två sådan var inte helt lätt för prissättningen började från 5 stycken (= 5 €) (maken skulle såklart ha en lakrits han med). Tanten såg lite frågande på oss och tyckte antagligen att vi var idioter som inte nappade på den enastående mängdrabatten.

Väl hemma tillredde vi en middag bestående av stekt sik, tomat- och löksallad, ugnsrostad fänkol och grönsallad med dijondressing. Jag, som på mässan gjort observationen att ungefär 90 % av männen på plats bar på en ordentlig vetemage, konstaterade att det nog inte är så konstigt med tanke på vad vi finländare erbjuds inmundiga utanför hemmet. Länge leve hemmaköket!