Dagens hopkok

Hopkok nummer 1:

Köttgryta

Ekologisk oxbringa, morötter, vitlök, tomatkross och frysta örter

Hopkok nummer 2:

"Skräpmat"

Överblivna kycklingben från gårdagens middag, skal från morötter och vitlök som använts i hopkok 1, frysta örter och vatten

Bägge hopkoken fick puttra på mycket låg värme hela dagen. 

Resultat: delikat middag och kycklingfond som får vänta på soppdag i frysen! 

Dagens insikt: Köttgryta är ju varje arbetande förälders räddning. Grytan lägges i ugnen på morgonen och när man kommer hem 8 timmar senare så är middagen klar!

En liten uppdatering

Mat har jag gjort dagligen och till och med fotograferat slutresultatet nu och då. Men steget till datorn har varit för stort. Förra veckan lagade jag bl.a. Lindströmsbiffar för första gången och receptet tog jag ur huvudet.

1 kg malet kött
2 ägg
0,5 dl mandelmjöl
4 små rädbetor
4 lökar
salt & peppar

Riv rödbetorna. Blanda ägg, mandelmjöl, kryddor, och rödbetor. Låt svälla en stund. Hacka löken och stek den en stund i smör. Lägg lök och kött i blandningen och forma till biffar och stek. Lätt som en plätt var det och super gott blev det. Servera t.ex. med ugnsrostad batat och grönsallad.

Ungarna åt hemlagad Rocky Road på ett café nyligen och inspirerad av det gjorde vi en paleoversion hemma. Vi hackade torkad aprikos, valnötter och cashewnötter. Så smälte vi 70 % choklad i en kastrull med lite kokosolja på läg värme. Vi rörde ihop allt, bredde ut på smörpapper och la i kylen för att stelna. Chokladen avnjöts på skogvandring i Noux (som var minst sagt fullpackat med folk) förra söndagen.

Asiatisk coleslaw och ribs

Vi äter vitkål i mängder hos oss och jag bara måste dela med mig ett recept på en coleslaw med asiatisk twist. Receptet läste jag ursprungligen i Glorian Ruoka & Viini men jag har sedermera gjort en egen variant. Detta behövs:

vitkål
röd chili
risvinäger
honung
himalayasalt
sesamfrön
koriander
cashewnötter

Strimla vitkål och chili. Häll över lite vinäger, lägg i 1-2 msk honung, strö på lite himalayasalt och sesamfrön efter smak. Blanda i risvinägern och rör om. Servera med klippt koriander och hackade cashewnötter.

Höstskörd från skärgården

Vi firade ett lugnt veckoslut med Mommi och Afo på landet. Jag kopplade av med att rada ved (ja, vad som helst som jag får göra ostört är nuförtiden avkoppling, dessutom doftar ju ved gott och är trevligt att vidröra så det var hur skönt som helst) medan barnen metade upp den ena feta abborren efter den andra. Vi snyltade också på föräldrarnas potatisskörd, syrrans zucchiniskörd och så tog jag ett varv i svampskogen. Resultatet var följande:

Äppeltider

På fredag bakade vi äppelpaj med barnen. Först pallade vi lite äppel på grannens bakgård för att grannen är gammal och bor på anstalt och äpplena ändå blir oätna och ruttnar. Sedan använde jag mig av Jennys och Magnus recept på hallonpaj och bytte ut hallonen mot äppel och kanel. Det blev mums! 

Broiler i öl

Jag har ett problem: jag är en shoppaholic då det kommer till ekologiska och hälsosamma råvaror. Senaste vecka impulsköpte jag åtta ekobroilerlår som råkade ligga i kyldisken i butiken. Hemma brynte jag dem i smör, saltade och pepprade, lade i en ugnsform, hällde på lite öl, lade i vitlök, salvia och rosmarin. Sen fick de ligga i ugnen ett tag varefter de serverades med en tomat-och löksallad.

Loppisfynd

Jag tycker att loppis är det absolut bästa stället att stilla ha-begär. Nuförtiden har jag gått in för att göra noga igenom tänkta inköp i butiker och sedan shoppa loss på loppis då det faller mig in. Förra veckan fyndade jag denna läderkjol för åtta euro på Sandvikens torg - och insåg att jag borde ha gått dit oftare i sommar.

Experimentell smoothie

Måndag brukar vara smoothiedag hos oss. Idag lagade jag denna läckerhet innan barnen skulle i väg på jumpa. Dagens lärdom var att inte försöka boosta jordgubbssmoothie med spirulina.

2 x lunch

Maken är tillbaka på jobb och de äldre barnen på dagis så det är ganska tyst hemma kring lunchtid. Idag  blev det sallad på rester åt mig och äggröra och tomat med lite salt och olivolja åt Alexia.

Tillbaka från grönbetet

Jag har återvänt till vardagen och bloggen. De härliga nio veckorna på sommarstugan avslutades med en lyxig söndagsfrukost för ett par dagar sedan. Matcentrerat som mitt liv är har jag nu hemma i stan reflekterat över sommarens smakminnen. Här kommer en lista:

Bästa restaurangbesöket: Villa Villingenäs brunch en varm högsommardag

Bästa salladen: Sallad med pecorino och rostade nötter i Sveaborgs gästhamn

Bästa kötträtten: Entrecôte som kompisen hämtade från Roslund och som vi grillade med grönsaker från en annan kompis koloniträdgård

Bästa fiskrätten: Siklöja ur egen rökugn med olivolja och salt

Förra söndagens frukostbord bestående av ägg, bacon, tomat- och avocadosallad, brieost, jordgubbar, trädgårdsplommon och färska örter.

All work and no play...

Det grämer mig stort att jag varken hunnit blogga eller läsa bloggar på senaste tid. Idag tog jag mig ändå tid för en kort kaffepaus i sommarvärmen (men konstaterade snabbt att det blev för hett och flyttade in till datorn igen!). Till kaffet svängde jag ihop en god chokladmousse på 1/2 banan, 1/2 liten avocado, 1 msk råkakaopulver i stavmixern och toppade med en handfull hackade cashewnötter. Jag är på mitt femtielfte försök att köra några veckor strikt spannmåls- och sockerfritt. Får se hur det går denna gång.

Inkörning av Fivefingers

Jag kunde äntligen prova mina Vibram skor förra veckoslutet. Glad i hågen snörde jag på dem och tänkte att jag ju inte är någon helt barfota-nybörjare: jag går ju barfota en hel del om somrarna och i Finland, till skillnad från de flesta andra västerländer, går vi ju sockfota inomhus. Första promenaden var cirka 2 km och jag kunde inte annat än medge hur otränade mina muskler är. Det kändes i vaderna, vristerna, knäna och höfterna. Nu har jag gått lite med skorna nästan dagligen och tredje gången var det inga problem att ta sig en 5-6 km promenad. Jag tycker redan att min balans blivit bättre. Ungarn tycker att skorna är häftiga och har frågat om de inte skulle få egna (fivefingers blir det nog inte, för jag vill inte vara med om att en 3-åring och en snart 6-åring skall lära sig att köra in tårna i rätt fack, det är inte helt lätt ens för en vuxen i början).  Men inspirerad av barfotagåendet köpte jag ett par Pediped skor åt minstingen som antagligen börjar gå under sommaren.

I väntan på barfotatider

Dessa står i tamburen och väntar på varmare väder.

Grekisk lammgryta

Det blir igen ett inlägg om fredagsmaten. Fredagsmiddagen har blivit etts skönt sätt att inleda veckoslutet genom att samla familjen kring bordet för en lite senare middag. Vi lägger ganska stor vikt vid det här med att äta tillsammans. Är inte maken hemma till middag brukar jag äta med barnen. Och det är roligt att se att till och med en sjumånaders baby kan njuta så av att ha alla samlade kring samma bord.

Igår hade jag kokat lammgryta med grekisk twist. Den serverades med ugnsrostade auberginskivor, feta och tzatsiki.

Värphönans andra liv

Det är ganska synd om den vanliga värphönan, vars enda uppgift i livet är att lägga möjligast många ägg i usla förhållanden. En ekologisk värphöna har det bättre då hönorna ges möjlighet till artspecifikt beteende och får bland annat gå ute om somrarna. Ekologiskt eller inte, så räcker värphönans liv inte längre än ett år. Därefter har de tjänat färdigt och nackas, blir djurfoder eller bara görs av med. Pajuniemi har för ett tag sedan börjat sälja gamla ekologiska värphöns som frysvara. Hönan har alltså fått ett andra liv och kan efter att ha tjänat som värphöna även göra nytta som människoföda.

Första gången vi köpte en sådan fryshöna blev det hela en stor katastrof. Hönan grillades och var seg som bara den. Nu när jag blivit ivrig på buljong har jag återfunnit den frysta ekohönan och insett att man kan koka väldigt god hönssoppa på den. Så idag har hönsstackaren sjudit på spisen hela dagen och hönssoppan serverades till middag.

Gör såhär:

Skär av lår och vingar och lägg dem och resten av hönan i en kastrull. Häll på vatten så att köttet täcks nätt och jämt. Lägg i lite svartpeppar, några kvistar timjan och ett par lagerblad. Sjud på låg värme i fyra timmar eller längre. Ös bort eventuellt skum i början av kokningen. När buljongen är klar är det bara att sila den.

Skär paprika, purjo och potatis (eller vilka som helst andra grönsaker) i bitar. Rensa bort köttet från hönsbenen. Lägg kött och grönsaker i buljongen. Krydda med gurkmeja, curry och salt. Koka tills grönsakerna är färdiga. Lägg i ett par deciliter grädde.

Girya och trötta fötter

I morse dumpade jag de äldre barnen på dagis, körde Alexia till mina föräldrar för att bli omhändertagen av min far och så åkte jag själv på mitt livs första girya-träning (eller kahvakuula som jag kallar det, då jag inte har en aning om vad det heter på svenska, inte ens google translate kunde hjälpa mig här).

Lärdomen från dagens träning var att jag har helt otränade muskler i fotbottnen (man tränade nämligen barfota och fötterna fick arbeta för att hålla balansen), för det var nästan där träningen kändes mest (och i armarna förstås, men det är väl självklart). Nu inser jag att trots att jag går en hel del barfota om somrarna så borde jag göra det mera. Ett par Vibram fivefingers står alltså på önskelistan!

Paleoträning - för bra för att vara sant?

Något som jag inte kan få ur tankarna efter att ha läst The Primal Blueprint är Marks syn på rätt sorts träning. Hans tes om att motionera som stenåldersmänniskan verkar  nästan för bra för att vara sant. Marks åsikt är nämligen att vi idag tränar alldeles för hårt (och dessutom äter fel, vilket förklarar varför många som är i toppskick ändå bär omkring på "lite extra"). För en trebarnsmamma med ytterst lite egen tid för träning låter det här med paleoträning väldigt lockande. Det går nämligen ut på att röra på sig med låg puls, lite styrketräning ett par gånger i veckan och spurt var 7-10 dag.

Att inkorporera detta i min vardag är lätt som en plätt. Jag promenerar raskt med barnvagn några timmmar i  veckan då jag söker de äldre från dagis (Mark rekommenderar 2-5 timmar), söndagens yoga är mitt långa styrketräningspass (mycket armhävningar osv) och ett kort pass (Mark tycker att 10-15 minuter är tillräckligt för det andra passet) hinner jag med under en dagssömn eller tillsammans barnen med för de hinner inte bli oroliga/gnälliga/kissnödiga på så kort stund och man kan fint göra rörelserna hemma. Sen är det bara spurten kvar. En kort jogginrunda med några spurter (20-30 min) lär jag väl hinna med några gånger i månaden. Sen är det bara att sitta så lite som möjligt (sånt hinner jag knappt ändå med) och gå så mycket som möjligt.

För att det inte riktigt finns några alternativ då jag inte har tid för en massa ledda träningspass flera gånger i veckan, så tänker jag att det kanske är värt ett försök!

Äkta kex

Kexhyllan i butiken hör till de hyllor som jag inte stannar vid alltför ofta. Idag gjorde jag ett undantag i hypermarketen för jag behövde havrekex som botten till en kaka. Jag stannade rätt så länge framför kexhyllan, vände och vred på paketen och läste innehållsförteckningar. Jag försökte hitta så "äkta" havrekex som möjligt och fick upp hoppet då jag såg Jyväshyväs "Luonnonhyvät" produktserie. På paketet stoltseras att kexen är gjorda av endast naturliga råvaror och att de inte innehåller artificiella tillsatser. På innehållsförteckningen läste jag dock rypsolja, vasslepulver, melass och sojalecitin, vilka jag personligen inte skulle lägga i havrekex om jag bakar hemma. Min måttstock på äkta och naturligt är nämligen vad man skulle använda för råvaror om man lagade livsmedlet hemma. Så kexen stannade i butiken. Uppgiften att hitta äkta kex visade sig vara omöjlig, då alla innehöll vegetabilisk olja. Jag gick slutligen till kassan med ett paket industriella havrekex. Man dör ju inte kolavipp av lite vegetabilisk olja. Men jag är överraskad att det inte på fem hyllmeter kex fanns några bakade med smör!

För att det är roligt med bilder lägger jag in dagens lunch här. Jag klarar aldrig av att göra en liten sallad åt mig själv. Det slutar alltid med att jag är proppmätt resten av dagen.

Gnaga, gnaga

Jag tycker kött är godast då man köper bitar med ben. Tyvärr är butikernas köttdiskar oftast fulla av kött utan ben och det verkar som om det är filér som folk helst vill ha. Filé är helt överskattat säger jag. Vill man ha smak ska det vara med ben. Inget går upp mot att gnaga på en mör lammkotlett. Alexia, 6 månader, är av samma åsikt.

Veckans mat

Jag har inte haft tid att blogga men nog att fota några rätter från veckan. Soppa på palsternacka och morot, Grekiskt inspirerad gryta (jag lyckades till och med smyga in fänkol som barnen inte märkte) och smörtstekt vitkål, kålrot och bacon som fått puttra i en skvätt grädde. Idag vankas det sniglar och ekologiska lammkottletter (hurra för Sellos Citymarket som hade inhemskt ekolamm!).

Denhär veckan har jag också hunnit på min första bloggträff som Nora ordnade på mitt stammiskafé Lähellä Deli (vissa veckor är jag där så ofta att jag nästan skäms). Bilder finns på Annes och Johannas bloggar.