Det av myndigheternas råd angående kost och hälsa som jag definitivt håller med om är behovet av d-vitamintillskott. Speciellt för den kontorsarbetande nutidsmänniskan som inte vistas ute i samma utsträckning som man gjorde tidigare. Den bästa och billigaste källan för d-vitamin är ju förstås solen och den har vi försökt njuta av dagligen under sommaren. Och jag, som ännu då barn nummer ett var liten var fanatiskt med att inte utsätta mig eller barn för solens starka strålar, använde inte en gnutta solkräm under hela sommare. Varken på mig eller barnen. Vi blev alla friskt bruna och ingen brände sig en gång, trots att vi spenderade hela sommaren i skärgåden! Jag börjar faktiskt tro på teorier om att solskyddet främst kommer från insidan, dvs att det man stoppar i sig har större betydelse än det man smörjer på utsidan. Bland annat min stora favorit Wellnessmama har skrivit om detta.
Trots att största delen av dagen spenderats ute de senaste tre månaderna har vi nog tagit d-vitamintillskott också under sommaren (det kan ju inte vara fel att fylla på lagren lite extra, och som gravid tänkte jag mig nog behöva lite extra d-vitamin). Vi kör med minisun 20 mg tabletter från apoteket (de har minst med konstiga ämnen) för övriga familjen men till minstingen har jag köpt Bioteekkis teho d-tipat från hälsokostaffär. Detta på grund av att alla apotekets droppar för babyn var baserade på solrosolja eller så stod det bara "växtolja" (palmolja antar jag). Jag tycker inte om tanken att hälla i en 3 veckors baby en 5-10 droppar med något som har så mycket omega 6. Det blir ju ganska mycket i förhållande till kroppsvikten och ges dessutom någon som är anpassad att få i sig enbart bröstmjölk. Bioteekkis droppar är jag inte helt på det klara med heller för de innehåller nämligen palmkärnolja. Jag försökte googla detta, men hittade inget klart om palmkärnoljan ohälsosamhet. Men det som talar för Bioteekkis droppar enligt mig är att dygnsdosen är endast en droppe (!), vilket gör att vi talar om en ytterst liten mängd palmkärnolja. Så vi fortsätter med dem tillsvidare. Och summa summarum, så gör detta d-vitamins väljande mig igen uppmärksammad om hur svårt jag gör livet för mig själv då jag funderar på innehållet i allt vi sätter i oss och kemikalierna i allt vi köper. Jag vet faktiskt inte om det är helt friskt!
Tanken slår även mig att är detta funderande kring mat och kemikalier verkligen friskt. Skulle man inte vara mer avslappnad och lycklig genom att bara äta och använda det man vill? Men, men... Inte blir jag olycklig av det extra arbete och tankekraft det tar. Det känns ju nog bra att veta att man försöker sitt bästa. Att äta och använda vad man vill, borde ju vara en självklarhet, men när det finns så mycket underligt som företagen sätter i allehanda produkter. Ojdå, ursäkta bautainlägget! ;)
SvaraRaderaJag gar ocksa omkring och funderar pa om det ar jag eller samhallet som ar sjukt da jag hela tiden ser hotfulla ingredienser i den vardagliga maten som finns tillgangliga i matbutiken. Har nu bestamt mig for att forsoka slappna av gallande vissa av mina obsessioner. Kan liksom inte branna slut min oro pa melaminplastallrikar, flytande tvalen, tvattmedel och butikskopta jordgubbar har. Det galler att hitta en balans. Som tur lar vi fa gott om D-vitamin av endast korta stunder utomhus i alla fall. Gallande minisun-pastillerna, funderar mycket pa hur effektiva de egentligen ar. Har forstatt att D-vitamin behover fett for att upptas i kroppen. Minisun tabletterna ar ju nagonsorts sot-vit-pastill... smatt suspekt.
SvaraRaderaDet hela handlar ju om att minimera sin exponering till kemikalier och andra ämnen som är skadliga för kroppen. Man kommer ju inte ifrån allt helt ändå. Det är nog sant som du säger Maggie, att man måste åtminstone försöka sitt bästa, fast många säkert tycker att man är galen.
SvaraRaderaVet faktiskt inte med d-pastillerna, Patiperra, men något måste man ju äta. Är ganska skeptiskt över huvudtaget till hur bra kroppen tar upp d-vitamin ur preparaten. Kanske borde vi andra också börja ta Bioteekki. Vadför d-vitamin äter ni?
På tal om hotfulla saker, så är jag bl.a. mycket skeptiskt över att Rajamäki har börjat sälja spritättika i plastflaska istället för glas. Undrar just vilka kemikalier som ättikan upplöser ur flaskan...Har lust att ringa upp dem och fråga.
Angående butiksköpta jordgubbar så resonerade jag hela sommaren att det ändå är bättre än att äta godis/kex eller vadsomhelst fabrikstillverkat skit.
Jag använder Now High Potency Vitamin D-3. Dem har Matti (från NaturaZone) rekommenderat och jag litar på hans yrkeskunnighet. Kostar skjortan men värt det hoppas jag. 2000 IU per kapsyl och min dygnsdos är sex stycken per dag (under vintern)... Pga min hypotyreos rekommenderas en högre dos åt mig, men jag anser att den finska vanliga rekommendationen också är för låg.
SvaraRaderaVad som lönar sig att ge åt barn har jag ingen aning om. Och så tar jag min dos med en rejäl matsked kokosolja för ja, de är ju fettlösliga.